Ett kallt hus är en plats där själen frös. Där ingen eld i spisen lyser. Där minnena är bortglömda.

Och ingen kärlek längre finns.

En gång var det en plats full av liv. Där skratt och sång hördes flera gånger. Men nu är det en tom och dyster plats.

Där sorgen och tystnaden råder.

Inga tröstande ord hörs här. Ingen hand som klappar på axeln. Ingen mun som säger ”det blir bra”. Ingen som ger hoppet någon kraft.

Så låt oss värma detta kalla hus.

Med kärlek och värme från våra hjärtan. Så att det en gång igen kan blomma. Och glädjen åter kan finnas där.